Överstimulering – högkänsligas största utmaning

Alla människor, vare sig de är högkänsliga eller inte, mår bäst av att varken vara alltför uttråkade eller alltför stimulerade. Vi söker alla efter balans mellan stimulans och vila.

Det kan vara stor skillnad på hur mycket olika människors nervsystem påverkas, när de är utsatta för samma situation och samma stimulering. Eftersom vi som är högkänsliga har ett extra känsligt nervsystem, är det som är ganska stimulerande för de flesta människor, mycket stimulerande för oss. Det som är mycket stimulerande för de flesta människor, kan göra oss så överväldigade, att vi når en punkt då vi stänger av.

Överstimulering brukar vara en av de största utmaningarna för högkänsliga personer. Vi blir överstimulerade när våra sinnen tar in mer information än vår hjärna kan hinna bearbeta. Det som gör det svårare är, att världen omkring oss inte är anpassad efter oss som är högkänsliga.

Vad är överstimulering?

Stimulering är allting som fångar vårt nervsystems uppmärksamhet. Den kan komma utifrån, men också från vår kropp eller från våra tankar, minnen, fantasier och planer. Stimuleringen kan vara olika intensiv och pågå olika länge. Om vi inte själva har kontroll över stimuleringen känns den mer överväldigande.

När stimuleringen är komplex, intensiv eller varar för länge blir vi överstimulerade. Komplex stimulering är till exempel när du är på en restaurang eller pub och hör flera samtal samtidigt och dessutom musik. Intensiv stimulering kan vara en hög ljudnivå eller plötsligt ljus eller ljud som till exempel strålkastaren från en bil, sirener eller ett skrik.

Vi kan ofta vänja oss vid stimulering. Ibland tror vi att vi har gjort det, men känner oss plötsligt utmattade. Vi kan stå ut med saker på ett medvetet plan, men bli uttröttade ändå. Det kan till exempel vara, att vi känner oss slutkörda efter en dag på jobbet och behöver stillhet på kvällen. Ytterligare stimulering kan då vara det som får bägaren att rinna över.

När vårt nervsystem är överstimulerat, får vi en känsla av att tappa kontrollen. Vi känner oss stressade, trötta, otåliga, irriterade och klumpiga och kan inte tänka klart. Det är en obehaglig känsla vare sig man är högkänslig eller inte.

Överstimulering kan visa sig genom att vi darrar eller får hjärtklappning, händerna skakar, vi rodnar, magen blir orolig, musklerna stelnar, tankarna blir luddiga, vi svettas om händerna eller om andra delar av kroppen. Vi är inte alltid medvetna om att dessa reaktioner pågår. När vi lägger märke till överstimuleringen, tror vi ofta att den beror på rädsla. Men många gånger beror den på den stora ansträngning som krävs för att bearbeta så mycket extra stimuli.

Det är viktigt att vi inte förväxlar överstimulering med rädsla. Om vi tror att vi är rädda, blir vi ännu mer överstimulerade. Det kan leda till att vi i fortsättningen undviker en situation, fastän vi hade kunnat hantera den, om vi hade stannat kvar i den och vant oss vid den.

Hur känns överstimulering för dig?

För att kunna förebygga och minska din överstimulering, måste du först vara medveten om att du blir överstimulerad. Det är inte helt lätt för många högkänsliga personer som inte fick hjälp med att sätta ord på sina upplevelser av överstimulering under sin uppväxt. Kanske blev du kritiserad när du som barn försökte undvika överväldigande situationer och blev kallad trotsig, överdramatisk, blyg eller för känslig. Som vuxen vet du då inte alltid när du är överstimulerad, utan lägger bara märke till att du känner dig slutkörd, irriterad eller stressad. 

Du behöver vara uppmärksam och lägga märke till när du är överstimulerad och hur du känner dig då:

  • Hur är din sinnesstämning?
  • Hur känns det i din kropp?
  • Vilka tankar har du?
  • Vilka känslor har du?

Du kan reagera på många olika sätt på överstimulerande situationer. Var nyfiken och försök lägga märke till så många detaljer som möjligt!

Vad gör dig överstimulerad?

Vi är alla olika och blir inte överstimulerade på samma sätt eller av samma orsaker. Därför behöver du lära dig vad som påverkar just dig mest och på vilka sätt. Ibland är det inte så tydligt och det kan också finnas flera orsaker som skapar en snöbollseffekt. När du förstår vad det är som gör att du blir överstimulerad, kan du lära dig att använda rätt strategier för att minska din nivå av stimulering.

Här följer fem möjliga källor till överstimulering. Några av dem är sinnesintryck och stimulering från miljön omkring dig och andra från din kropp och ditt sinne. Vilka av dem känner du igen?

Sinnesintryck från den omgivande miljön

Detta är stimulering som kommer från sinnesintryck utanför din egen kropp. Det kan till exempel vara

  • höga eller irriterande ljud, som sirener och surrande eller gälla ljud
  • starka lukter
  • att vara i en folkmassa där många människor stöter till dig
  • allergener, som damm eller rök
  • temperaturer som du upplever som obehagliga (för varma eller för kalla)
  • andra människors beröring (både behaglig eller inte)
  • hur kläder och tyger känns
I storstadsmiljöer möter vi mycket intensiv och komplex stimulering.

Fysiska intryck

Detta är stimulering som du känner i din kropp. Den skapas ofta av kroppens olika system. Exempel på detta är

  • smärta (akut eller kronisk)
  • hunger eller mättnad
  • törst
  • trötthet
  • behagliga eller lustfyllda sinnesintryck

Känslomässiga reaktioner

När känslor är starka och intensiva kan vi bli överstimulerade. Det gäller både behagliga och obehagliga känslor som

  • sorg
  • ilska
  • ledsenhet
  • glädje
  • spänning och upphetsning
  • förväntan

Känslomässiga reaktioner kan vara förvirrande, eftersom det till varje känsla hör någon form av kroppsförnimmelse. Men en känslomässig reaktion kommer från din sinnesstämning, ditt hjärta eller ditt sinne, inte från något kroppssystem.

Både behagliga och obehagliga känslor kan bli överstimulerade när de är starka och intensiva.

Sociala intryck

Denna typ av överstimulering kommer av att du är tillsammans med andra människor, antingen med bara en person, i mindre grupp eller i en stor grupp.

Det skapar mycket stimulans att umgås med andra människor. Att du blir överstimulerad av sociala intryck betyder inte, att du inte tycker om att vara tillsammans med andra. Högkänsliga personer är olika när det gäller hur mycket sociala aktiviteter de kan hantera. Extroverta högkänsliga personer kan i regel klara fler sociala intryck innan de blir överstimulerade än introverta högkänsliga personer.

Exempel på sociala intryck som kan skapa överstimulering är

  • vara tillsammans med din partner, dina barn eller din familj
  • ett långt, djupt samtal med en nära vän (ibland blir samtalet för långt för att du har så trevligt)
  • ordna en fest och ta hand om gästerna
  • vara på ett stort sportevenemang eller en konsert
  • vara nära människor i en affär eller ett köpcentrum, även om du inte har direktkontakt med dem

Högkänsliga personer lägger ofta märke till många fler icke-verbala signaler, knappt märkbara sinnesstämningar och nyanser i ett samtal än de flesta andra. Många gånger lägger vi märke till när en persons ord eller handlingar inte överensstämmer med vad de egentligen tycker eller känner, till exempel att en arbetskamrat säger att hon är glad, men att hennes leende inte riktigt syns i ögonen. Allt detta tar mycket energi och kan leda till överstimulering. Särskilt empater blir lätt överstimulerade av sociala intryck. Sociala situationer kan kännas ännu mer förvirrande och överväldigande, när de utspelar sig i mycket stimulerande miljöer.

Även goda intryck som en trevlig middag med vänner eller en konsert med favoritbandet kan plötsligt bli för mycket.

Mental stimulering

Du kan bli överstimulerad av dina tankar och idéer, din fantasi och av att bearbeta information, upplevelser och sinnesintryck. Det kan kännas som att dina tankar rusar och att din hjärna går på högvarv.

Du kan till exempel bli överstimulerad av att

  • lära dig ny information, till exempel på en kurs eller av egna studier
  • spela upp saker i ditt huvud om och om igen
  • känna stark oro och älta eller grubbla
  • tänka igenom situationer och spela upp samtal i huvudet om och om igen

Högkänsliga personer har en benägenhet att bearbeta sina upplevelser djupt, så därför behöver det inte alltid vara negativt att ha en överaktiv inre värld. När ditt tänkande skapar oro och rädsla behöver du däremot hitta strategier för att lugna ditt nervsystem och komma i balans.

Att bearbeta information och att grubbla tar mycket energi och kan bli överstimulerande.

Alla dessa olika typer av stimulering är sammankopplade och kan utlösa varandra: Starka hungerskänslor, kan göra att du också blir känslomässigt överstimulerad – du blir irriterad och behöver äta. När du spelar upp ett samtal som du hade med din arbetskamrat om och om igen i ditt huvud, kan din sociala överstimulering även skapa mental överstimulering. Om du har blivit överväldigad av att en polisbil kör förbi med blåljus och sirener, kan det utlösa känslomässig överstimulering, därför att du känner dig rädd och hjälplös.

Vilka situationer gör dig överstimulerad?

När du vet hur överstimulering känns och vilken stimulans som utlöser den hos dig, behöver du också fundera över i vilka situationer du kämpar mest med den. Händer det oftast på jobbet? Är det för att du suger åt dig andras känslor eller för att tankarna rusar i ditt huvud? Reflektera över situationerna!

Det är viktigt att du lär dig förstå vad det är som gör att du blir överstimulerad, så att du kan undvika att bli det eller kan få det att sluta. Ingen annan än du själv kan veta när du blir överstimulerad och sätta gränser. Du behöver ha goda strategier mot överstimulering.