Högkänslighet – vad är det?

Vi människor är inte antingen känsliga eller inte känsliga. Vår känslighet kan mätas på en skala från låg till hög känslighet. På denna skala kan forskarna urskilja tre grupper: de som har en låg grad av känslighet, de som har hög känslighet och en större grupp som har en medelhög grad av känslighet.

När de ska beskriva känslighet, använder de ibland en blomstermetafor och kallar grupperna för orkidéer, tulpaner och maskrosor. Liksom orkidéer behöver högkänsliga barn en miljö med mycket kärlek och omsorg för att må bra och blomstra, medan barn som har låg känslighet är motståndskraftiga och robusta som maskrosor och kan frodas under de flesta förhållanden. Tulpanerna är inte lika robusta som maskrosorna, men är mindre känsliga än orkidéerna.

De flesta människor är förhållandevis känsliga – mindre än 30 procent har en låg grad av känslighet. Forskarna vet ännu inte på vilka sätt och i vilken utsträckning grupperna skiljer sig åt.

Den amerikanska psykologen och forskaren Elaine Aron har forskat om känslighet sedan 1990-talet. Det var hon som myntade begreppet högkänslighet. Numera är det ett stort antal forskare runtom i världen som forskar om sensorisk bearbetningskänslighet (sensory processing sensitivity), som är det vetenskapliga namnet för högkänslighet. De har både kunnat bekräfta och vidareutveckla Elaine Arons teori.

En överlevnadsstrategi

Bland oss människor och även hos över 100 djurarter, alltifrån bananflugor och fiskarter till apor, finns det två typer av individer. Den ena typen har ett extra känsligt nervsystem. Denna minoritet som ärvt det högkänsliga personlighetsdraget använder sig av en särskild överlevnadsstrategi: de stannar upp, kollar och reflekterar över det som de uppmärksammar innan de handlar. Den andra typen, majoritetsgruppen, består av mer robusta individer som i högre grad tar risker. När de stöter på nya situationer är de impulsiva och modiga och börjar snabbt undersöka och pröva sig fram.

Båda strategier är bra var för sig, i olika situationer.

Högkänslighet innebär att vara mer uppmärksam på detaljer än andra och sedan använda den kunskapen till att göra bättre förutsägelser i framtiden. Ibland klarar man sig bäst genom en sådan strategi, men vid andra tillfällen innebär den bara slöseri med tid och energi.

De högkänsliga behövs för artens överlevnad. Det är nödvändigt att en femtedel av individerna är mer observanta, lägger märke till nya matmöjligheter och faror och kan varna för fiender. De är också ofta de som först känner av när någon i flocken inte mår bra eller har särskilda behov.

Bland oss människor är det viktigt att det finns individer som har mer överblick och manar till eftertanke, så att inte alla rusar iväg och satsar på nya projekt eller startar krig. Vi högkänsliga tänker ofta igenom alla möjliga konsekvenser innan vi sätter igång med ett nytt projekt. Vi är bra på att föreställa oss nya möjligheter, men också vad som kan gå fel.

Ett personlighetsdrag

Högkänslighet är ett ärftligt personlighetsdrag, som upptill 30 procent av alla människor föds med. Lika många pojkar som flickor föds högkänsliga, men fler kvinnor än män anser sig vara det och kvinnor får ofta tydligare resultat på testerna. Många pojkar och män döljer och undertrycker sin känslighet, eftersom de ofta redan i tidigt ålder uppmanas att inte gråta och inte visa känslor.

Högkänslighet är ingen svaghet, störning eller sjukdom som behöver behandlas eller botas, utan ett normalt och sunt personlighetsdrag. Det är ett neutralt drag som blir en fördel eller nackdel först när man sätter det i en särskild situation. I en positiv och stöttande miljö kan det vara en fördel att vara extra känslig och mottaglig, medan det kan vara en nackdel, när omgivningen är stökig eller otrygg.

Det finns både utåtriktade och inåtvända högkänsliga personer. Omkring 30 procent av de högkänsliga är extroverta.

Fyra kännetecken på högkänslighet

Enligt Elaine Aron har det högkänsliga personlighetsdraget fyra kännetecken. Hon beskriver dem med initialförkortningen DOES. Högkänsliga personer

Genom att jämföra med beskrivningen av dessa kännetecken, kan du avgöra, om du kan vara högkänslig. Om du inte känner igen alla fyra kännetecken, är du förmodligen inte högkänsligt. Däremot kan du ändå vara extra känsligt inom olika områden.

Du kan också använda Elaine Arons frågeformulär, för att ta reda på om du är högkänslig.

Djup bearbetning av sinnesintryck och information

Elaine Aron påpekar, att det finns människor som både är mycket känsliga och väldigt empatiska utan att vara högkänsliga. Det är den djupa bearbetningen av sinnesintryck och information som är det unika med det högkänsliga personlighetsdraget. Den högkänsliga hjärnan har en mer aktiv insula, som är den delen av hjärnan som hjälper till att höja förmågan att uppfatta världen omkring oss och även medvetenheten om oss själva.

Det som är mest kännetecknande för oss som är högkänsliga är alltså, att vi alltid tar in mycket information från vår omgivning och även från vår inre värld. Vi funderar djupt över våra sinnesintryck och upplevelser. Ibland kan någonting vi upplever sätta igång en virvelvind av intensiva tankar och känslor.

Den djupa bearbetningen av information gör också, att vi kan vara försiktiga och återhållsamma. Vi har en tendens att stanna upp och reflektera, innan vi ger oss in i en situation. Det gör att vi ofta behöver mer omställningstid mellan olika uppgifter än de flesta andra. När vi kommunicerar med andra, är vi ofta lyhörda och eftertänksamma.

Oftast har vi god självkännedom, eftersom vi funderar mycket över vad våra upplevelser betyder. Vanligen har vi också god intuition, som gör att vi kan fatta beslut utan att veta hur vi kom fram till dem. När vi fattar medvetna beslut, kan det ta längre tid än det gör för andra, eftersom vi tänker noggrant över alla alternativ.

Överstimulering

Högkänsliga personer kan lätt känna sig trötta, stressade och utmattade när de utsätts för mycket stimulans. Det beror på att det går åt mycket energi när vi lägger märke till så många detaljer och nyanser, känner våra känslor så intensivt och bearbetar våra intryck så djupt. När situationer är komplexa, intensiva eller varar för länge, blir vi överstimulerade.

Många högkänsliga lär sig att undvika situationer som de upplever som för intensiva. Efter en hektisk dag behöver vi också dra oss undan till en plats där vi kan komma till ro och återhämta oss.

När vi är trötta och överstimulerade klarar vi inte att lägga märke till så mycket omkring oss. Vi orkar inte heller vara så inkännande och empatiska, utan kan i stället bli irriterade. Ofta kan det slå över plötsligt, vilket förvånar vår omvärld.

Emotionell mottaglighet och empati

Forskning har visat att högkänsliga personer har mer aktivitet i områden i hjärnan som hanterar känslomässiga reaktioner och mer aktiva spegelneuroner som ansvarar för känslor av empati för andra. Vi känner både positiva och negativa känslor mer intensivt än de flesta andra. Dessutom påverkas vi mer känslomässigt av social stimulans. Det kan ibland kännas överväldigande.

Dessa starka känslor i samband med våra upplevelser hjälper oss att komma ihåg vad som hände och dra lärdom av erfarenheten.

Våra relationer med andra väcker djupa känslor hos oss. De aktiva spegelneuronerna gör att vi har lätt för att känna empati. Ofta vet vi inte bara hur en annan person känner sig, utan vi känner även i viss mån på samma sätt som personen.

Vi berörs ofta djupt av musik, konst, litteratur, film och annan kultur. Många högkänsliga personer har ett nära förhållande till djur och en stark förbindelse till naturen.

Mottaglighet för subtila stimuli

Högkänsliga personer reagerar starkare på intryck både utifrån och inifrån än de flesta gör. Vi är särskilt uppmärksamma på sådant som är subtilt i en situation – detaljer och nyanser som de flesta missar. Detta beror inte på att vi har ovanligt skarpa sinnen, utan på att vi har ett känsligare nervsystem och behandlar sinnesintryck mer noggrant.

Det gör att vi ofta uppfattar stämningen i ett rum och upptäcker små förändringar i den omgivande miljön innan andra gör det. Vi påverkas mer av starka sinnesintryck som skarpt eller kallt ljus, höga eller störande ljud, starka eller obehagliga lukter och sträva tyger.

När vi kommunicerar med andra människor, uppfattar och reagerar vi på deras sinnesstämningar och icke-verbala signaler. Vi uppfångar också ofta det som sägs ”mellan raderna”.

Vi lägger också ofta märke till subtila förändringar i vår inre miljö som tankar, känslor och kroppsförnimmelser.

Forskning har visat att det finns särskilda gener för högkänslighet och att aktiveringen i vissa delar av hjärnan är annorlunda hos högkänsliga personer. Vi påverkas mer än de flesta andra av våra sociala relationer och av vår miljö – både den som vi växte upp i och och den som vi befinner oss i nu. Precis som alla andra människor har vi olika temperament och olika personlighetsdrag. Så på många sätt är vi som är högkänsliga lika, men vi är också mycket olika.