De flesta forskare ger inte längre några rekommendationer för hur mycket skärmtid som är lagom för barn i en viss ålder. De uppmanar i stället föräldrar att inte låta skärmanvändandet ske på bekostnad av andra aktiviteter som är viktiga för barns utveckling.
Enligt forskningen är det inte främst tiden som är avgörande, utan mer vad barnen gör vid skärmen och innehållet i det de tittar på. Generellt behöver inte barns skärmtid begränsas. Reglerna måste sättas utifrån varje barns förutsättningar. Det är bra med en struktur och tydlighet kring vilka regler som gäller.
Bör de yngsta barnen använda skärmar?
Forskarna rekommenderar, att vi ska vara försiktiga, när det gäller att låta mindre barn använda skärmar.
Små barn behöver mer vägledning när de använder skärmar än större barn. De ska inte lämnas ensamma framför en surfplatta eller en dator. Algoritmerna på Internet gör, att risken är stor, att det dyker upp saker på skärmen, som vi inte vill att barnen ska se. Det kan hända när de tittar på en film eller spelar ett spel.
Engagera dig i det som ditt barn gör
Känner du att ditt barn tillbringar för mycket tid framför skärmen? Då är det viktigt att du engagerar dig och tar reda på vad barnet använder skärmarna till. Du behöver också se nyanserat på skärmanvändningen.
Det måste inte vara negativt, att barn tillbringar mycket tid framför datorn, surfplattan eller mobilen. Vad barn gör framför skärmen kan variera mycket och ha olika funktioner, både positiva och negativa. Barns aktiviteter på skärmar kan vara både kreativa och passiva: de kan göra läxor eller andra skoluppgifter, hålla kontakt med med kompisarna eller lösa en konflikt, spela spel eller göra en egen video eller slappna av med att läsa, se en film eller lyssna på en podcast.
Spelandet kan ha många positiva sidor. Det kan vara ett sätt att få vänner, att lära sig engelska, att utveckla sitt strategiska tänkande och sin reaktionsförmåga eller bara vara ett roligt intresse.
För många barn är tiden framför en skärm en tid då de vilar.
Du behöver bli medveten om, vilket behov skärmen fyller för ditt barn just i stunden. Det kan du göra genom att ibland sitta bredvid barnet, när det sitter framför skärmen och genom att prata med barnet. När du förstår syftet med olika aktiviteter, kan du föreslå lockande alternativ både på skärmen och utanför. På så sätt hjälper du barnet att variera sig och komma ihåg att ta pauser.
Snarare än att fokusera på hur mycket tid ditt barn tillbringar framför skärmar, bör du vara uppmärksam på varför barnet gör det och om det går ut över annat som är viktigt för barnet.
Högkänsliga barn och digitala medier
För många högkänsliga barn kan tiden framför datorn vara en avkoppling från det virrvarr av intryck, upplevelser och relationer, som de möter i världen utanför. Många föräldrar låter därför surfplattan eller datorn vara en plats för vila. Högkänsliga barn, som är extra mottagliga, kan lära sig mycket av pedagogiska spel, men man ska använda det medvetet. Barn ska inte sitta så länge framför skärmen, att de blir överstimulerade.
Professor Jay Belsky, som forskar om känslighet, framhåller, att högkänsliga barn oftast blir mer påverkade av innehållet och kvaliteten i de som händer på skärmen. De blir mer påverkade av våld och action i olika medier, men också av roliga och pedagogiska spel och program, än de flesta andra barn. De kan bli överväldigade av alla intryck. Många högkänsliga barn bör därför ha en lägre dos av filmer, spel och andra medier än andra barn.
Extroverta och spänningssökande högkänsliga barn kan ha lätt för att fastna i dataspelsberoende. Det är särskilt vanligt bland pojkar. Ofta behöver de få stöd av vuxna till att begränsa sin skärmtid.
Högkänsliga barn kan känna sig otrygga och spända om innehållet i bilder, berättelser, filmer och andra medier är otäckt. De funderar mer över betydelsen av lidande och smärta än andra barn. Ofta känner de oro, om en film eller en berättelse inte slutar lyckligt. Då behöver de få prata om sina tankar och känslor efteråt. Om de inte får hjälp med att bearbeta sina upplevelser, kan de tappa aptiten, få svårt att somna eller vakna av mardrömmar. Därför behöver föräldrar till högkänsliga barn vara extra uppmärksamma på och engagerade i vad deras barn gör framför skärmen.
Inga studier har ännu gjorts, som specifikt undersöker hur högkänsliga barn påverkas av digitala medier.
Var en god förebild
När föräldrar funderar kring sina barns skärmtid, behöver de också ta med i beräkningen, hur de själva använder sina telefoner och datorer.
Vi ser alla dagligen föräldrar som frånvarande tittar ner i mobilen, medan deras barn förgäves försöker få deras uppmärksamhet. Barn gör som vi gör, inte som vi säger. Vuxnas beteende med skärmar smittar av sig på barnen. Därför behöver vi fundera över hur mycket tid vi använder vid olika skärmar och hur tillgängliga vi är för våra barn.
Ju färre samtal vi har hemma, desto mer tittar vi i våra mobiler, surfplattor eller på TV. Barn lär sig av våra ansiktsuttryck, vår mimik och av sättet vi pratar på. När vi sällan eller aldrig tar oss tid att verkligen umgås och samtala med våra barn, försämras barnens anknytning till oss och deras mentala och känslomässiga utveckling blir också sämre.
Det finns forskning som visar, att det finns samband mellan hur många digitala enheter som finns runt barnet och barnets sömn. Barnen i studien var nio månader gamla. De barn som hade en till två digitala enheter i hemmet sov i genomsnitt en timme mer än de barn som var omgivna av fler digitala enheter.
Förändrade nätrutiner?
Känner du att skärmarna tar över vardagen och att familjelivet inte fungerar, som du skulle vilja att det gjorde? Då kan det vara bra att prata igenom det tillsammans i lugn och ro.
Hur kan ni skapa en vardag, där alla i familjen orkar med arbete, förskola respektive skola, får tillräckligt med mat, vila och sömn, rör på sig och deltar i familjeaktiviteter? Samtala med barnen om hur er vardag ska se ut och bestäm gemensamma regler!
- Kanske behöver ni ha en skärmfri dag på helgen, då alla i familjen lägger bort mobiltelefonerna och gör något annat tillsammans?
- Eller ska alla mobiltelefoner och datorer vara avstängda efter en viss tid på kvällen?
- Skulle det fungera att ha skärmfria zoner i hemmet, till exempel vid matbordet under måltiderna eller i barnens rum?
- Är det kanske nödvändigt att avinstallera vissa appar, som till exempel sociala medie-appar och/eller spel?
Testa vad som fungerar för er och utvärdera! Ni kan göra experiment för att se hur länge ni kan klara er utan mobilen och andra skärmar. Vad händer när ni stänger av skärmarna? Får ni mer tid tillsammans? Provar ni nya aktiviteter eller gör sådant som ni inte har gjort på länge?
Regler kring skärmtid
Om det lätt blir konflikt i familjen kring skärmarna, kan det underlätta att ha fasta regler kring skärmtid. Reglerna kan innebära en viss maxtid per dag eller att undvika skärmar under vissa tider eller dagar.
När du ska bestämma hur mycket skärmtid ditt barn ska få ha, kan du fundera över hur mycket tid som
- går åt till de grundläggande behoven, sömn, måltider, fysisk aktivitet och hygien,
- behövs för måsten, som skola, läxor och valda fritidsaktiviteter, samt
- behöver avsättas för lek, läsning och socialt umgänge med både vuxna och barn.
Den tid som blir över är möjlig skärmtid.
Upplever du att ditt barn har fastnat i skärmaktiviteter, kan det underlätta att under en period helt undvika skärmar och att aktivt hjälpa barnet att välja andra aktiviteter.
När blir skärmanvändningen skadlig?
Forskning har visat, att andra aktiviteter minskar i takt med att skärmtiden ökar. Var uppmärksam på vad ditt barns aktiviteter framför skärmen tar tid från! Tiden som läggs på att sitta vid skärmar, får inte gå ut över sömn, fysisk aktivitet, sociala relationer och utbildning. Sådant är livsviktigt för barns och ungdomars välmående och utveckling.
Skärmanvändningen blir skadlig främst, om den går ut över andra nödvändiga aktiviteter eller om den används som en flykt från svåra känslor. Den börjar likna ett beroende, när den påverkar övriga livet på ett negativt sätt. Varningstecken är när barnet väljer bort andra saker, till exempel inte kommer iväg till skolan, avstår från sociala relationer eller börjar isolera sig. När det helt enkelt inte klarar av vardagen.
Det kan finnas andra orsaker än vana och intresse bakom att barn tillbringar mycket tid hemma framför skärmar. De kan till exempel ha problem i sina kompisrelationer eller ha det besvärligt i sin skolmiljö. Det är viktigt att ta reda på huvudorsaken. Märker du att ditt barn är förändrat eller visar tecken på att inte må bra psykiskt, kan du söka hjälp på en vårdcentral eller på en barn- och ungdomspsykiatrimottagning (BUP). Om problemen är skolrelaterade, bör du vända dig till barnets mentor/klasslärare och elevhälsan.
Rädda Barnen har en föräldratelefon dit du kan ringa, om du är orolig eller har frågor.
Källor: Ny Teknik och Rädda Barnen